Sitter i köket och skriver, det tar aldrig slut det kommer att bli det längsta häftet jag någonsin har skrivit. Jag har varit så ledsen för när jag tänker efter så kommer jag inte ihåg så många minnen utav pappa men när jag sitter och skriver så kommer jag på mer och mer.
Filmen jag såg igår, The last song var en väldigt fin film och jag kan relatera mig själv i den filmen, pappa har alltid varit beskyddande vad gäller mig och mina umgängen, jag kan inte säga att man väntade sig detta som hände men det har inte varit ett främmande ämne för någon utav oss. Jag kände att en tår föll från min kind när jag kollade på filmen men ville inte visa det framför Elin.
Det börjar bli lättare att förstå men svårare att acceptera på något vis, jag skriver detta häfte för min egen skull och för mina syskons skull.
Jag vill göra detta för att få ut mina känslor, mina upplevelser om pappa, hur jag ser och tänker på allt, jag vill skriva från mitt första minne till mitt sista! Detta häfte kommer jag bevara här tills mina syskon växer upp och är tillräckligt gammla för att få veta vad sim verkligen hände och för att de ska få en chans att få en bild utav pappa då de inte kommer komma ihåg honom.
Jag vill även dela detta häfte med alla nära och kära som vill läsa och som vill få veta hur jag ser och tänker på allt, så jag vill och hoppas att ni som vill ha detta häfte säger till mig så ska ni få det utav mig! Med de menar jag alla pappas systrar,bröder,mamma,mormor,morfar,kusiner,morbröder och alla barn till systrar och bröder!