2011-03-31
Jag har inte vetat vad jag ska skriva, jag har inte velat skriva!
Vart börjar man och vart ska man sluta, finns det verkligen ett slut på detta, en början finns det alltid men det finns inte ett slut på denna mardröm.
Hade du bestämt dig redan i förrgår ? Hade du valt hur ditt liv skulle se ut? Visste du redan långt innan?
För två dagar sedan bestämde du dig för att lämna oss, att gå vidare, att gå över till andra sidan. Vissa av oss vill se de som att gå i förväg, vissa vill se de som att han har lämnat oss, vad vill jag se de som? Det är olika, vissa dagar är jag arg och då vill jag bara se de som att du har lämnat mig och vissa dagar är jag ledsam och förstående och vill få de till att du bara gick i förväg.
För 1 år sedan gick jag till jobbet som en vanlig dag och kände mig ovanligt lycklig, jag minns den här dagen som igår, jag var verkligen glad , det var dock lite stressigt på jobbet och jag fick underliga sms av släkten som jag inte förstod. Men jag var glad och våren var här.
Jag står och skrattar med en dam efter frukosten när jag helt plötsligt ser min mamma i dörröppningen, ännu gladare blev jag att hon var där men lite fundersam då hon inte jobbade den dagen. Hon ville prata med mig i omklädningsrummet och jag följde me, och inte förens hon bad mig sätta mig ned förstod jag att de har hänt något hemskt men vad?
Mamma grät och fick fram orden "pappa" och som så många vet så missuppfattade jag detta och började sörja morfar som är gammal och bor på ålderdomshem så det var det mest verkliga för mig. "älskade unge" upprepade mamma , varför till mig det är ju din pappa som har gått bort. Nej lilla vän , det är MIN pappa som har gått bort, ett varmt brus, tårar, svårt att höra vad mamma säger, ett pirr i kroppen som inte vill sluta, jag kan inte sitta still.
Min pappa hade valt att gå vidare, ingen visste,ingen förstod, han bara försvann och lämnade detta beslut till oss. Vad ville han få ut utav de, han lämnade ingenting, ingenting vet vi om varför, vi kan bara grunda lite på varöfr han valde detta. Aldrig mer ska jag få se min pappa, aldrig mer ska jag få skratta med honom, aldrig mer ska jag få krama om honom. Hur ska mitt liv sluta ?
Efter denna årsdagen, ett år som har varit en hemsk mardröm, en sådan dröm du aldrig vaknar ifrån, har jag nu insett att min pappa , Johan Pettersson aldrig kommer tillbaka. Han är borta och det finns ingenting vi kan göra åt saken. Hna har inte kommit tillbaka på en helt år, det var inte ett skämt , det är verklighet han finns inte mer.
Du kommer inte tillbaka älsakde lilla pappa och jag har insett de nu!
Mitt liv börjar nu, jag vet att du inte hade velat detta för oss men det var heller inget vi kunde hjälpa, du är lycklig nu och jag måste acceptera de.
Älskade du, vad har du ställt till med ?
Vart börjar man och vart ska man sluta, finns det verkligen ett slut på detta, en början finns det alltid men det finns inte ett slut på denna mardröm.
Hade du bestämt dig redan i förrgår ? Hade du valt hur ditt liv skulle se ut? Visste du redan långt innan?
För två dagar sedan bestämde du dig för att lämna oss, att gå vidare, att gå över till andra sidan. Vissa av oss vill se de som att gå i förväg, vissa vill se de som att han har lämnat oss, vad vill jag se de som? Det är olika, vissa dagar är jag arg och då vill jag bara se de som att du har lämnat mig och vissa dagar är jag ledsam och förstående och vill få de till att du bara gick i förväg.
För 1 år sedan gick jag till jobbet som en vanlig dag och kände mig ovanligt lycklig, jag minns den här dagen som igår, jag var verkligen glad , det var dock lite stressigt på jobbet och jag fick underliga sms av släkten som jag inte förstod. Men jag var glad och våren var här.
Jag står och skrattar med en dam efter frukosten när jag helt plötsligt ser min mamma i dörröppningen, ännu gladare blev jag att hon var där men lite fundersam då hon inte jobbade den dagen. Hon ville prata med mig i omklädningsrummet och jag följde me, och inte förens hon bad mig sätta mig ned förstod jag att de har hänt något hemskt men vad?
Mamma grät och fick fram orden "pappa" och som så många vet så missuppfattade jag detta och började sörja morfar som är gammal och bor på ålderdomshem så det var det mest verkliga för mig. "älskade unge" upprepade mamma , varför till mig det är ju din pappa som har gått bort. Nej lilla vän , det är MIN pappa som har gått bort, ett varmt brus, tårar, svårt att höra vad mamma säger, ett pirr i kroppen som inte vill sluta, jag kan inte sitta still.
Min pappa hade valt att gå vidare, ingen visste,ingen förstod, han bara försvann och lämnade detta beslut till oss. Vad ville han få ut utav de, han lämnade ingenting, ingenting vet vi om varför, vi kan bara grunda lite på varöfr han valde detta. Aldrig mer ska jag få se min pappa, aldrig mer ska jag få skratta med honom, aldrig mer ska jag få krama om honom. Hur ska mitt liv sluta ?
Efter denna årsdagen, ett år som har varit en hemsk mardröm, en sådan dröm du aldrig vaknar ifrån, har jag nu insett att min pappa , Johan Pettersson aldrig kommer tillbaka. Han är borta och det finns ingenting vi kan göra åt saken. Hna har inte kommit tillbaka på en helt år, det var inte ett skämt , det är verklighet han finns inte mer.
Du kommer inte tillbaka älsakde lilla pappa och jag har insett de nu!
Mitt liv börjar nu, jag vet att du inte hade velat detta för oss men det var heller inget vi kunde hjälpa, du är lycklig nu och jag måste acceptera de.
Älskade du, vad har du ställt till med ?
2011-03-27
Nu är de dags att uppdatera, har kommit till insikt med att jag är en riktigt dålig bloggare, kanske, men vad säger att man ska blogga tre gånger om dagen för att vara en bra bloggare?
Det har hänt en del i mitt liv den senaste veckan bara , både negativt och positivt. Fredagen var en spännande,läskig,rolig,ledsam upplevelse, en stor sten har lättats från mitt hjärta, att du är lycklig gör mig lycklig.
Gårdagen bestod utav tjejmiddag med trevligt tjejer, hade superkul även om kvällen avslutades lite tidig , MEN har lärt mig att aldrig gå ut på lönehelg , endast massa teens som är ute och skakar rumpa.
Denna dag består utav städning,handla och besök av "svärfar" m. familj :) så jag måste gå och handla lite fika mm. är lat idag så det får bli fikabröd från affären och inget bak från min sida.
Har en fullspäckad vecka framför mig, mycket jobb och även jobba helg som jag inte har gjort på tre veckor, ska bli både skönt och trist men jag har ju min Sandy dee där så helgen ska nog gå fort :)
Vad gjorde du för exakt ett år sedan? Visste du redan dina val i livet? Visste du att detta var din mening ?
Många frågor snurrar i mitt huvud inför denna dag, snälla jag vill inte ha samma besked igen, jag vet att det låter löjligt men jag är rädd att mamma ska stå i dörröppningen. Jag är rädd att du ska vara nära mig och visa dig, jag är rädd och ledsen! Älskade pappa varför valde du detta? När jag fick förfrågan att ställa en fråga vad skulle de va ? Den enda frågan som har snurrat i mitt huvud i snart ett år är Varför? Men den enda frågan som kändes viktig i denna stund var Är du lycklig ? Såklart fick jag tillbaka och jag vet inte hur jag ska känna men är lättad över detta samtidigt som jag undrar vad jag gjorde för fel, varför du inte ville vara kvar hos mig?
Otroligt saknad, älskade lilla pappa, vad har du ställt till med ?
Det har hänt en del i mitt liv den senaste veckan bara , både negativt och positivt. Fredagen var en spännande,läskig,rolig,ledsam upplevelse, en stor sten har lättats från mitt hjärta, att du är lycklig gör mig lycklig.
Gårdagen bestod utav tjejmiddag med trevligt tjejer, hade superkul även om kvällen avslutades lite tidig , MEN har lärt mig att aldrig gå ut på lönehelg , endast massa teens som är ute och skakar rumpa.
Denna dag består utav städning,handla och besök av "svärfar" m. familj :) så jag måste gå och handla lite fika mm. är lat idag så det får bli fikabröd från affären och inget bak från min sida.
Har en fullspäckad vecka framför mig, mycket jobb och även jobba helg som jag inte har gjort på tre veckor, ska bli både skönt och trist men jag har ju min Sandy dee där så helgen ska nog gå fort :)
Vad gjorde du för exakt ett år sedan? Visste du redan dina val i livet? Visste du att detta var din mening ?
Många frågor snurrar i mitt huvud inför denna dag, snälla jag vill inte ha samma besked igen, jag vet att det låter löjligt men jag är rädd att mamma ska stå i dörröppningen. Jag är rädd att du ska vara nära mig och visa dig, jag är rädd och ledsen! Älskade pappa varför valde du detta? När jag fick förfrågan att ställa en fråga vad skulle de va ? Den enda frågan som har snurrat i mitt huvud i snart ett år är Varför? Men den enda frågan som kändes viktig i denna stund var Är du lycklig ? Såklart fick jag tillbaka och jag vet inte hur jag ska känna men är lättad över detta samtidigt som jag undrar vad jag gjorde för fel, varför du inte ville vara kvar hos mig?
Otroligt saknad, älskade lilla pappa, vad har du ställt till med ?
2011-03-22
Dagarna går men ingenting ändras, du kommer inte tillbaka, hur mycke jag än vill att du ska stå med öppna armar så är du borta !
Ena dagen känns det okej men andra dagen är allting en enda mardröm, även om jag inte trodde att denna dag skulle beröra mig på något sätt så gör den de och det är tufft redan nu. Inom mig fasar jag för samma besked just denna dag som för ett år sen gjorde min vardag till en mardröm som jag aldrig skulle vakna upp ifrån.
Varför ska denna dag ha mer betydelse än någon annan ? Du är ju alltid borta, du kommer aldrig tillbaka varför ska det vara så svårt just denna dag. Du tog ett beslut som är oerhört svårt för mig att inse, svårt för mig att släppa, svårt för mig att förstå. Varför ? En fråga som kommer jaga mig för resten av mitt liv.
Älskade pappa, vad fick dig att vilja gå vidare? Vad fick dig att inte vilja vara med din familj någonsin mer?
Ena dagen känns det okej men andra dagen är allting en enda mardröm, även om jag inte trodde att denna dag skulle beröra mig på något sätt så gör den de och det är tufft redan nu. Inom mig fasar jag för samma besked just denna dag som för ett år sen gjorde min vardag till en mardröm som jag aldrig skulle vakna upp ifrån.
Varför ska denna dag ha mer betydelse än någon annan ? Du är ju alltid borta, du kommer aldrig tillbaka varför ska det vara så svårt just denna dag. Du tog ett beslut som är oerhört svårt för mig att inse, svårt för mig att släppa, svårt för mig att förstå. Varför ? En fråga som kommer jaga mig för resten av mitt liv.
Älskade pappa, vad fick dig att vilja gå vidare? Vad fick dig att inte vilja vara med din familj någonsin mer?
2011-03-16
3 dagar kvar tills den stora dagen är här! Jag hoppas på en underbar kväll med många vänner och trevligt folk.
Denna vecka är fullspäckad, idag har me and my girls haft bakdag utan resultat, macarons tänkte vi ge oss på men det blev inte sådär super så ingenting står och väntar i skafferiet ;)
Imorgon , tvättstuga och storstädning plus en sväng på stan med Jessika. På fredag är det stan med Erica och fixa allt inför lördagen och på kvällen kommer familjen hit och fikar.
Sen är dagen med stor D här, FEST!
Tack älskade arbetskamrater för de fina blommorna!
Känner mig hyffsat lycklig och mår absolut bättre än tidigare i veckan.
Det är svårt att se dig såhär, det är svårt att veta vad jag ska göra, men jag ska finnas här när du behöver mig. Man ska inte behöva bli behandlad som du, jag är så ledsen att det har blivit såhär!
Men jag vet att det kommer bli bättre och du kommer bli lyckligare än någonsin, du förtjänar ett bra liv. Ett liv där jag kommer ingå och finnas vid din sida hela vägen.
Denna vecka är fullspäckad, idag har me and my girls haft bakdag utan resultat, macarons tänkte vi ge oss på men det blev inte sådär super så ingenting står och väntar i skafferiet ;)
Imorgon , tvättstuga och storstädning plus en sväng på stan med Jessika. På fredag är det stan med Erica och fixa allt inför lördagen och på kvällen kommer familjen hit och fikar.
Sen är dagen med stor D här, FEST!
Tack älskade arbetskamrater för de fina blommorna!
Känner mig hyffsat lycklig och mår absolut bättre än tidigare i veckan.
Det är svårt att se dig såhär, det är svårt att veta vad jag ska göra, men jag ska finnas här när du behöver mig. Man ska inte behöva bli behandlad som du, jag är så ledsen att det har blivit såhär!
Men jag vet att det kommer bli bättre och du kommer bli lyckligare än någonsin, du förtjänar ett bra liv. Ett liv där jag kommer ingå och finnas vid din sida hela vägen.
2011-03-14
Har varit frånvarande ett tag men känner nu att jag behöver få ur mig mina känslor och allt som jag bär inom mig.
Helgen har varit jättetrevlig, det började med att jag och mamma åkte hem i fredags och gjorde oss iordning för en utekväll i Linköping tillsammans med Sussie,Sofie och Sandy.
Mamma behövde detta och lika mycket vi andra, det var en behövlig kväll och jag hade supertrevligt. Det mesta verkade vara på topp och jag trodde på ett genombrott nu, men allt som händer runt omkring försvinner inte bara för en kväll.
Mina tårar rinner oavbrutet när jag tillåter de, jag vill inte visa någon, alla har fått stå ut med mig i snart ett år och jag behöver nu ta tag i det själv.
Jag trodde inte att närheten av den 29 / 3 skulle ta så hårt på mig, det är så svårt och jag vet egentligen inte hur jag ska hantera detta. Det börjar om igen och det är de sista jag vill, fast denna gång går det baklänges. Jag har svårt att sova , jag gråter när ingen ser, jag bryter ihop och de som står mig nära drabbas, den 29/3 är jag rädd att få detta besked igen. Hur konstigt det än låter så känns allt baklänges, jag går igenom detta nu och sen får jag samma besked som jag fick för snart ett år sedan.
Jag måste skärpa mig, det finns någon annan som behöver mig nu. Jag är så lycklig att detta är släppt nu men du får dras med allt annat medans( om jag ska rensa mitt huvud riktigt ordentligt ) den där idioten roar sig! Hur man kan lämna sina barn utanför och bara ta vara på sig själv förstår inte jag. Hur man kan bli helt IQ befriad och bara helt j*vla dum i huvudet är heller en sak som jag inte förstår. Men gubbsjuk blir väl de flesta men att lämna sina barn och skita i alltning finns inte för mig. Du kommer aldrig mer kunna komma inpå mitt liv, du sätter inte din fot i närheten av mig mer!
Om jag bara kunde finnas på olika platser samtidigt, jag måste bita ihop och finnas där, detta handlar inte om mig nu. Jag vet att du sa att du skulle finnas där, men du kan inte alltid tänka på alla andra först vi måste även finnas för dig och nu är det min tur att finnas för dig.
Även denna svåra tid så ser jag fram emot en vecka fylld med närhet av mina vänner och familj.
Helgen har varit jättetrevlig, det började med att jag och mamma åkte hem i fredags och gjorde oss iordning för en utekväll i Linköping tillsammans med Sussie,Sofie och Sandy.
Mamma behövde detta och lika mycket vi andra, det var en behövlig kväll och jag hade supertrevligt. Det mesta verkade vara på topp och jag trodde på ett genombrott nu, men allt som händer runt omkring försvinner inte bara för en kväll.
Mina tårar rinner oavbrutet när jag tillåter de, jag vill inte visa någon, alla har fått stå ut med mig i snart ett år och jag behöver nu ta tag i det själv.
Jag trodde inte att närheten av den 29 / 3 skulle ta så hårt på mig, det är så svårt och jag vet egentligen inte hur jag ska hantera detta. Det börjar om igen och det är de sista jag vill, fast denna gång går det baklänges. Jag har svårt att sova , jag gråter när ingen ser, jag bryter ihop och de som står mig nära drabbas, den 29/3 är jag rädd att få detta besked igen. Hur konstigt det än låter så känns allt baklänges, jag går igenom detta nu och sen får jag samma besked som jag fick för snart ett år sedan.
Jag måste skärpa mig, det finns någon annan som behöver mig nu. Jag är så lycklig att detta är släppt nu men du får dras med allt annat medans( om jag ska rensa mitt huvud riktigt ordentligt ) den där idioten roar sig! Hur man kan lämna sina barn utanför och bara ta vara på sig själv förstår inte jag. Hur man kan bli helt IQ befriad och bara helt j*vla dum i huvudet är heller en sak som jag inte förstår. Men gubbsjuk blir väl de flesta men att lämna sina barn och skita i alltning finns inte för mig. Du kommer aldrig mer kunna komma inpå mitt liv, du sätter inte din fot i närheten av mig mer!
Om jag bara kunde finnas på olika platser samtidigt, jag måste bita ihop och finnas där, detta handlar inte om mig nu. Jag vet att du sa att du skulle finnas där, men du kan inte alltid tänka på alla andra först vi måste även finnas för dig och nu är det min tur att finnas för dig.
Även denna svåra tid så ser jag fram emot en vecka fylld med närhet av mina vänner och familj.
2011-03-08
Det har varit en konstig dag på jobbet, ena stunden har den varit bra och andra stunden har den varit mindre bra. Allt detta pga en enda person, jag kan inte förstå att en enda människa kan förstöra så många liv, ska man visa en sådan människa respekt. Jag har förlorat all respekt för denna människa, sätter andra människor i knipa och lever livet själv, det är såna människor man aktar sig för i utelivet som ung tjej.
Jag kommer sätta stop för detta, det känns bra att jag har så många bakom mig och som vet vad som måste göras, du ska inte få förstöra ett hårstrå till!
Ibland kan det vara så befriande att skriva av sig på bloggen, mannen bredvid mig kollar på hockey så det finns inte så många här prata av sig med ;) Imorgon ska jag jobba extra och en liten fågel har viskat att det blir smörgåstårta imorgon på jobbet så det var ett enkelt val att tacka ja :)
Har fortfarande inte planerat någonting till min lilla fest näst nästa helg och måste verkligen börja med de nu, baka behöver jag dessutom göra. Har fått i uppgift efter att jag har visat mitt intresse att göra Doptårat till sötaste Albin med Hanna, ska bli superkul.
Nu ska jag krypa upp i Packes famn och försöka varva ner innan sängen ;)
2011-03-07
Jag tror på att denna veckan kommer bli superbra och att den kommer innehålla mycket roliga aktiviteter. Pratade precis med min mami och jag blir så lycklig när hon är glad och mår bra, vi ska ha så roligt och hitta på mycket saker tillsammans som vi inteh ar gjort förut. Det glänser om hennne och det gör henne så vacker!
Nu ska jag springa ner och fika med Natha innan jag spenderar en kväll på Duvan.
Nu ska jag springa ner och fika med Natha innan jag spenderar en kväll på Duvan.
2011-03-06
Efter en vecka är jag här igen och uppdaterar, att bloggen går i perioder stämmer in på alla sätt och vis.
Veckan som har gått har varit spännande och känslofylld, helgen har varit underbar och jag har endast spenderat den med människor som betyder otroligt mycket för mig.
Det börjar närma sig och jag känner inte igen mig själv vissa stunder, jag bryter ihop vid helt fel tillfällen, jag blir konstigt glad när jag inte ska vara de, jag blir arg när jag ska vara glad.
För nästan ett år sedan satt du hos mig och vi pratade om allt mellan himmel och jord, det var också sista gången jag fick träffa dig. På min födelsedagsfest ville du komma men jag ville va med mina vänner, hade du fått komma hade jag fått träffa dig en sista gång då och det är något jag ångrar så otroligt mycket. Vart fanns jag när du behövde mig?
Det mesta är en enda röra nu och jag vet inte riktigt hur jag ska kunna ställa allt till rätta, jag måste släppa dig och inse att jag har egna tankar och värderingar, men snälla släpp taget du är värd så mycket mer. Denna gång ställer jag inte upp på dina beslut, jag tycker du ska tänka på de små och inte sätta erat förhållande före.
Det är svårt att få denna respons när det är någon annan som har ställt till de, helt plötsligt är det jag som ska stå ensam, det är jobbigt men jag tänker gå med huvudet högt, jag ändrar inte på det jag tycker för denne man. Det finns inget mer att förstöra det är redan så förstört. En sak ska du veta, du kommer aldrig mer finnas med i mitt liv.
Jag känner mig riktigt negativ idag och det har sina orsaker men jag vill tacka mina underbara vänner som alltid finns där för mig och som talar om för mig att jag måste stå med huvudet högt.
Veckan som har gått har varit spännande och känslofylld, helgen har varit underbar och jag har endast spenderat den med människor som betyder otroligt mycket för mig.
Det börjar närma sig och jag känner inte igen mig själv vissa stunder, jag bryter ihop vid helt fel tillfällen, jag blir konstigt glad när jag inte ska vara de, jag blir arg när jag ska vara glad.
För nästan ett år sedan satt du hos mig och vi pratade om allt mellan himmel och jord, det var också sista gången jag fick träffa dig. På min födelsedagsfest ville du komma men jag ville va med mina vänner, hade du fått komma hade jag fått träffa dig en sista gång då och det är något jag ångrar så otroligt mycket. Vart fanns jag när du behövde mig?
Det mesta är en enda röra nu och jag vet inte riktigt hur jag ska kunna ställa allt till rätta, jag måste släppa dig och inse att jag har egna tankar och värderingar, men snälla släpp taget du är värd så mycket mer. Denna gång ställer jag inte upp på dina beslut, jag tycker du ska tänka på de små och inte sätta erat förhållande före.
Det är svårt att få denna respons när det är någon annan som har ställt till de, helt plötsligt är det jag som ska stå ensam, det är jobbigt men jag tänker gå med huvudet högt, jag ändrar inte på det jag tycker för denne man. Det finns inget mer att förstöra det är redan så förstört. En sak ska du veta, du kommer aldrig mer finnas med i mitt liv.
Jag känner mig riktigt negativ idag och det har sina orsaker men jag vill tacka mina underbara vänner som alltid finns där för mig och som talar om för mig att jag måste stå med huvudet högt.
