Det verkar inte som det kommer fram någon sol idag men jag har väldigt många inomhus sysslor att göra så det spelar ingen större roll för mig.
Jag är så lycklig och stolt att jag börjar komma över mina rädslor för att vara själv, precis efter att du hade gått vidare kunde jag inte gå in i ett mörkt rum, jag kunde inte vara hemma själv utan att vara rädd dag som natt. Allt börjar bli bättre och av någon anledning tror jag det är dig jag har att tacka även fast det var pga dig jag inte  vågade, jag känner inte längre din närvaro och kan slappna av!
Inom min familj så finns de tre till som har gått bort på ett onaturligt sätt när jag har levt men detta tog hårdast på mig, jag har inte kännt såhär innan. Och det betyder absolut inte att jag inte har älskat alla, en familjemedlem försvann när jag var väldigt liten och fick inte träffa den lille, den andra familjemedlemen försvann snabbt och hastigt men jag hade inte haft någon riktigt relation sedan jag var liten med denne och den tredje fanns i mitt liv men var inte riktigt min släkt på de viset men det kändes ju ändå som de!
Min familj har fått gå igenom mycket och nu hoppas jag att vi kan börja om på nytt och att vi har turen med oss!

Jag ligger och tittar på Våra bästa år och kan nu erkänna att jag är fast! Men jag måste nog slita mig för tvättstugan tror jag, har tänkt att städa lite idag då de blir storfrämmande hela helgen :) 
Puss&Kram