En dag full med känslor, en dag full med saknad,  en svår dag!
Det känns som de de va mindre än 2 veckor sedan jag åkte till jobbet som en helt vanlig dag, fick se mamma och blev glad tills hon bad mig sätta mig ned och berättade allas värsta mardröm , att pappa var borta! Det värsta av allt , han valde det själv, men varför?
Denna fråga har jagat mig nu i fem månader och för fem månader sedan vid denna tid satt vi hos mamma i Ljungsbro och skulle försöka få i oss frukost men jag var helt tom, tom på vad? Känslor, svar, frågor, jag kommer inte ihåg, allt är lite ¨dimmigt och jag kan inte riktigt hur mycke jag än försöker komma ihåg vad jag tänkte eller gjorde den dagen!
Det är så svårt att acceptera detta, trodde inte att det skulle vara så svårt eller annorlunda för att det är en månadsdag, den är egentligen mer sorgsen än någon annan dag.
Jag kommer aldrig förlåta dig pappa ....... men jag kommer alltid älska dig!